Har ni tänkt på vad mycket man hinner avhandla en vanlig dag på jobbet? 

Satt och tänkte på det när jag åkte hem idag att mina samtal idag hade innehållit både det ena och andra. 

Med ena kollegan diskuterade förlossningar, mest smärtan vi kvinnor måste utstå vid den. Vi kom fram till att det är tur att ödets lott hade fallit på oss kvinnor annars skulle världen vara underbefolkad men å andra sidan har ju männen varit förkylda eller haft influensa   

Det andra samtalet handlade om motsatsen, livets slut och ångesten som kan framkallas när man vet att man är obotligt sjuk.  Hur man pratar med sina anhöriga om smärtlindring, ångesten, ilska som pyser ut när man inte kan styra sitt liv. 

Jag försökte sätta mig in i hur det skulle kunna kännas att få beskedet att du har cancer och har X antal månader kvar att leva. Det är obehagligt att tänka tanken men för många är det tyvärr vardag.

Där emellan har mina samtal naturligtvis handlat om jobbet men även sommarstugor, övervikt, kläder, hästar, eu-kartor och mycket mycket mera. 

När jag kom hem så blev det en ridtur med Manga, det var en busig häst men det gick bra. Har beställt lektion till på torsdag, ska bli kul att få nya övningar.

Nu är det slut svamlat från mig idag 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under julledigheten har vi haft så kallt och jag har länge saknat en varm mössa. Tog tag i saken och stickade inte en utan två stycken. Har snöat in på norsk mönster så det blev modellen Valdres. Mössa nummer ett Och så nr 2, tyvärr så har jag a...

made by Storbettan och John blund/tomten önskar er en god jul ...

Det trodde nog inte många, att jag skulle plocka upp bloggen igen . Men det tänker jag göra fast nu kommer den handla mer om min fritidssysselsättning. Garn och stickning, långt inom mig döljer sig en dröm om att få ha en egen lite fritidsgarnbutik...

För ett år sen var jag så sjuk men hur sjuk förstod jag inte då. Nu ett år senare har jag börjat ta tillbaka livet igen. Men det kan jag lova er att den dagen i mars när jag hade en misstänkt infarkt men som tur var inte var det. Den dagen satt ja...

Det senaste halvåret om inte längre än så har jag varit sjukt, sjukt trött. Minnet har stundvis varit helt borta, jag har levt som i en dimma. Tröttheten har inte gått att sova bort, vissa dagar har jag varit så utmattad å trött att jag mått illa.  ...