För ett år sen var jag så sjuk men hur sjuk förstod jag inte då.
Nu ett år senare har jag börjat ta tillbaka livet igen. Men det kan jag lova er att den dagen i mars när jag hade en misstänkt infarkt men som tur var inte var det. Den dagen satt jag här hemma i min fotölj och tänkte och kände att jag inte hade många timmar kvar på jorden.
Jag var så slut och dränerad på energi.

Idag mår jag bättre men är ff slut vissa dagar. Värst är det när folk pratar mycket, då tappar man mig snabbt :)

Har lite smått under min konvalicenstid försökt mig på träning men kroppen har slagit bakut. Det har varit som om den stängt ner vid påfrestning.

Därför känns det extra kul att kommit igång igen. Lovade mig själv att under min semester ha någon fysisk aktivitet varje dag och det har jag haft.

Så kanske, kanske är jag på väg tillbaka.

Ha det och vem vet, kanske jag uppdaterar snart igen