Jaha då har man den första höstförkylningen, kanske inget att förvånas över när alla runt i kring har varit förkyld. Samtidigt så var ju förra veckans huvudvärk ett tecken på att något var på gång. Ja nu är det nog höst, like it or not.

Har valt att stanna hemma från jobbet, har så lång resa till och från så jag tror att det är bättre för min kropp att vila än att sova få timmar och resa länge nu när den inte är okey.

I fredags hade jag en sådan otrolig huvudvärk att jag trodde jag skulle gå i tusen bitar. Kände att jag inte fixade att vara inomhus så jag tog hunden och gick på en lång skogspromenad. Tog med korgen om jag skulle hitta några karl-johansvampar, de enda jag känner mig någorlunda säker på. Det slutade med att jag kom hem med sju fina Karl-Johan svampar, alla i familjen utom Robban var inte så säkra på mina svamp kunskaper. Robban sa direkt när jag kom hem med dem å vad fina Karl-Johan du hittat. Hittade även fårticka, inte den bästa matsvampen men den jag kände igen direkt.  

Eftersom jag är sjuk så blir det mest att ligga i soffan och titta på tvn, ska se på all skit som går på dagtid :) Utöver det så blir det att elda i vedspisen dels för att jag fryser enormt men också för att regnet öser ner ute. Det har i natt regnat 10 mm och mer har det kommit sedan jag var ut och hämtade tidningen.

Har roat mig lite med att fixa med bloggens utseende nu på morgonen, vet inte om det blev bra men kände att jag ville ha lite höstutseende på den. 

Carpe Diem!

Idag har inte huvudet varit nådigt med mig. Vaknade med huvudvärk och har haft det hela dagen. Inte en sådan där vansinnes huvudvärk men en molande, sprängande huvudvärk som gör att huvudet känns som om det är fyllt av var. Vid lunch gav jag upp och åkte hem från jobbet, ingen mening att bara sitta där då jag inte klarade av att göra något.

Fortfarande moler det på, nu hoppas jag på att den ska vara borta när jag vaknar i morgon.

Har försökt mig på att städa lite i kväll men det gick inge vidare när huvudet värkte, tänkte även göra en äppelkaka men även det fick bero till en annan dag.

Tror nog att jag ska gå och lägga mig nu.

Idag fick jag det finaste man kan få i livet, en vän. Naturligtvis har jag räknat henne som min vän men idag så gjorde hon mig så rörd med att ge mig ett childhood armband och säga att hon brukar ge bort det här till de som hon räknar som sina vänner. "Inte vem som helst får dem av mig!"

Jag säger som Gunde...jag fick stå päls! Finns det något finare man få i livet än att någon vill vara ens vän?

Det här armbandet kommer jag alltid ha kvar, bära med stolthet och säga det här har jag fått av min vän!

Av hela mitt hjärta säger jag TACK, du vet ju själv vem du är.

Har i kväll varit och hälsat på Camilla och tittat till magen. Hade köpt dem en mjuk, fodrad overall till babyn. Ville visa den för dem så att de kunde godkänna den, tror att hon gillade den. Har även köpt lite andra saker till dem men det får de när bebisen kikat fram.  Jag och Linda fick även möjlighet att lära oss några nya tecken av Camilla. Vi fick även med oss lite kort med tecken på så att vi kan öva på vardagstecken.

Börjar bli lite nyfiken på hur babyn ska se ut, flicka/pojke, mörkt eller ljust hår mm. Längtar till jag kan få snusa på h*n och få "syta" lite, tror nog att jul och nyår kommer att vara spännande i år. 

Har pratat med trygghetsstiftelsen idag och ska få träffa min coach igen innan jag blir arbetslös på riktigt. Med riktigt menar jag att jag är hemma, för jag ser mig som arbetslös redan. För mitt jobb kan jag inte kalla jobb längre, förvaring är det inte heller för då krävs det ett rum å det har jag inte. Jagar varje morgon ett rum som jag kan låna är ingen sjuk får jag stå i korridoren misstänker jag. Helt klart så känner jag mig oönskad och till besvär på jobbet nu men med god vilja så ska det nog ordna sig. 

Till sist en bild på armbandet. KÖP ett du också och ge en vän!

Det ska jag göra i alla fall och ge till en vän som har en stor plats i mitt hjärta.   

Ja nu var det verkligen länge sedan jag skrev några rader i min blogg. Har varit för trött för att skriva, att jobba tar musten ur mig. 

I helgen har jag i alla fall tagit tid på IBU cupen i Östersund, kan lova er att det varit långa dagar och nätter. Fredag natt fick vi sitta uppe till kl ett innan vi fått ordning på grejorna, Björn och jag stod på McDonalds halv två på natten bland alla berusade ungdomar för att köpa middag. 

Hamburgare har varit dieten jag följt denna helg, fre blev det hamburgare till lunch och middag. På lördag kväll kunde vi gå hem redan vid 20 snåret så vi bestämde oss för att gå ut och äta riktig mat. När vi kom till hotellet så öppnade himlen sig så vi bestämde oss för att gå på baren mitt emot och det enda de serverade var....hamburgare. Idag fick vi funktionärer....hamburgare till lunch, sms maken idag och bad att han inte skulle bjuda på det till middag.

I morgon börjar skolorna igen, skönt med vardag men det kommer att bli tomt här hemma när Robban flyttar igen. Har varit så roligt att få rå om honom lite i sommar. Det värsta är att nästa höst så kanske vi sitter här ensamma på tu man hand J och jag, kommer Linda in på skidskyttegymnasiet då flyttar hon också. Naturligtvis så vill jag verkligen att hon ska få den möjligheten även hon, jag önskar av hela mitt hjärta att hennes rehabilitering ska gå bra så hon kan få träna på samma villkor som sina konkurrenter.

Nej dags att fortsätta med tvätten...måste försöka få rent allt som Robban ska ha med till lägenheten.

Idag var vi då iväg och testade vår jämthund på björn, han var def inte rädd kan jag då säga. Nu blev han inte godkänd som björnhund idag men testaren trodde att om vi kom tillbaka med honom igen så skulle han bli det. Det enda han gjorde fel idag var att han var för tveksam och det var med Jannes fel. Han stod kvar där för länge så Buster visste inte om han skulle jobba med björnen eller vara med husse. Bra för både husse och hund att få lite att träna på.

De som känner mig väl skulle nog inte sätta många slantar på att jag skulle vara på en jakt och viltmarksmässa tre dagar på raken men nu har jag gjort det. Inte för att det fanns mkt att göra där. Dag 1 var jag där och visade upp min häst, dag 2 där för att verkligen se på mässan å så idag för att testa hunden. 

Det var skit kul att vara där och se honom kämpa, sa till Janne att det var som när barnen tävlar. Man ville honom så väl och jag lovar er jag var lika nervös för hunden som jag är för barnen :)

Nu börjar min nya karriär som bihang så det är bara att krypa ner i sängen och vila upp sig så att jag orkar med morgon dagen. 

Har varit dålig på att uppdatera bloggen den senaste tiden, har inte haft något att skriva om men mest av allt hänger det ihop med att jag börjat jobba och inte orkat.

I fredags var jag med Manga till Hammarstrand och visade upp honom på vildmarksmässan. Nu var det inte jag som red honom utan Alex men det var så kul att se hur cool har blivit. Ny miljö, andra ljud och massor med bilar och han bara "är".

I fredags var det meningen att jag skulle jobba hemifrån men det gick inte så bra, min dator hade fått ett virus som var envist att få bort. Satt med det en timme på morgonen mellan kl 7-8 så att jag skulle kunna börja jobba. När jag äntligen fått bort det så hängde sig datorn gång på gång...snacka om att man blir galen när det händer. Tillslut så fick jag till det men inte hann jag med det jag skulle inte.

Idag har vi varit på vildmarksmässan, Frida, Janne och Robert för att se på jaktprodukter och lyssna på föreläsningar....jag var mest ett bihang, måste ju träna på det till nästa vecka :) Såg något som var spännande, man fick släppa sina älghundar på en björnatrapp och se hur de aggerade. Det var ett björnskinn som satt på en permobil som en man styrde med en handenhet, typ som en radiostyrd bil. En hund var skiträdd medan en annan skällde och var alldeles galen och skulle på björnen hela tiden. Det var skitkul att kolla på, har filat med mobilen så jag får se om jag orkar ladda upp det någon dag så ska ni få se.

Fick hem Filippa idag också, hon har varit hos min medryttare i två veckor. Tror att hon längtat hem och hon har blivit rejält omhuldad av Manga i kväll. De har stått och kelat med varandra mest hela kvällen. 

Igår kväll satt jag förresten och kikade på korten från när vi visade upp Manga på marknaden. Maken satt bredvid och så säger han plötsligt till mig, den där hästen var skitfin vem äger den? Jag tittade förvånat på honom och sa det gör jag eller rättare sagt vi. Tror att han blev lite chockad över att han inte kände igen sin egen häst men jag måste hålla med honom om att han var ovanligt fin på korten.

Nu är det sängläge som väntar, ska skjutsa barnen till Hallsta i morgon för läger och träning.

Vet inte hur jag ska med ord kunna tacka Lindas sjukgymnast, hon är fantastisk. Hon sms och mailar för att höra hur det går för Linda. I kväll så har hon också sms med mig ang Lindas problem med fötterna och hennes oro över att inte klara av lägret som börjar i morgon. Denna fantastiska människa har nu bett att få Lindas träningsprogram för lägret och sitter och gör ett nytt "personligt" till henne så att hon ska kunna var med på lägret. 

Som sagt jag vet inte hur jag ska någonsin kunna tacka henne, tänk om alla fick den här möjligheten när de behöver sjukvård. Nu har vi en privatsjukgymnast och det kostar men man får vad man betalar för måste jag nog våga mig på att påstå.

Vilket väder det blev i kväll, så underbart att få se solen igen. Jag beslutade mig för att ta ut Manga och rida honom. En tanke som slog mig när jag red var att jag inte var rädd längre, kände mig så trygg med honom. Å vet ni jag kände mig duktig, får man säga så som svensk? Blir så glad när jag sitter på hans rygg och allt fungerar, mest glad blir jag över att han är så lugn och stabil. 

När vi var klar med dressyrpasset så bestämde jag mig för att gå en sväng till skogen med honom, jag behöver verkligen träna på att våga gå utanför padocken och lita på att Manga litar på mig.

Idag var det dags igen för att åka på ögonmottagningen, har haft så himla ont i mina ögon de senaste veckorna. Ringde dit i morse och fick en akuttid, fick träffa en läkare från Norge. Hon skrev ut mera ögondroppar så nu har jag fem sorter att ta dagligen, mina ögon är så torra att jag från och med nu måste öka på antalet ggr/dygn jag ska droppa från fyra till 8-10!! Undra om jag hinner jobba :) Att jag var tvungen att åka till sjukhuset gjorde att jag bara hann vara på jobbet i 3,5 timme innan jag vände om hemåt igen.

Nej nu är det dags att sova så jag önskar er alla en riktigt god natt.

Har idag tänkt på alla människor som finns runt mig och hur duktiga de är. En av mina kollegor har slutat röka, när jag frågade henne hur det går så svarade hon med ett leende....Det går skitbra. Blir så glad för hennes skull och avundas hennes styrka. 

Blev också så glad för min dotters skull idag, hon skrev för körkortet och klarade det. Nu återstår bara uppkörningen så har hon sin frihet, friheten att åka vart hon vill och inte behöva vara beroende av oss föräldrar för att komma dit hon vill. 

Har insett att jag från och nästa vecka är dels titellös och rotlös på jobbet. Jag har skämtsamt sagt att min titel t.o.m sista september kommer att vara bihang eller sidekick. Tycker det känns konstigt att jag ska vara på en arbetsplats och inte ha ett arbetsrum, dator eller telefon. Det känns på ett sätt som om jag inte finns men framför allt att jag inte behövs. Situationen känns nästan som när jag var på KBM på slutet, skillnaden var att jag då hade alla verktyg men inga arbetsuppgifter. 

Jag vill göra rätt för mig och nu känns det som om jag inte kommer att få göra det.

När jag satt på jobbet idag så blev jag så sugen på morotskaka så i kväll när jag kom hem så var jag tvungen att baka en. Behöver jag säga att den var god? Medan kakan kallnade tog jag mig i kragen och stack ut och sprang. Men gud så tungt det gick idag men man kan kanske inte förvänta sig något annat när det var en veckan sedan sist.