Men oj så ont jag haft i mitt magsår sedan jag var till homeopaten i lördags. Kan knappt äta utan att det bränner som elden och jag vaknar på natten och av att magen är som en eldslåga. Det sägs ju att det ska bli värre innan det vänder av medicinen och gör det inte det då får jag kontakta honom.

Men jag misstänker att han gett mig något dunder för magen för det var den som var fokus på när jag var där.

Nu ska jag strax krypa ner i sängen, ska få fin besök på jobbet i morgon av en liten grabb. Charlie ska komma och hälsa på en liten stund.

Kan vara bra för mina gubbar att få se en barnvagn i stället för bandvagnar....

Men innan Charlie kommer ska jag fortsätta läsa om stridsbåtar, tänk att jag gamla människan håller på att lära mig lite om stridsbåtar.....nu vet jag hur man testar att dimljuset mm och byter olja på ett sånt fartyg. Vem vet kanske de kunskaperna kommer till användning någon gång på ålderns höst.

Idag har jag verkligen hunnit med mer än jag hoppats på. 

Har gjort massor med mat, just nu så har det sista åkt in ugnen. Har till barnen förtvivlan gjort kålpudding och den är klar om en timme. Det är bra mat att plocka fram ur frysen när man jobbar och i mitt tycke inte någon dålig mat.

Har som jag tidigare skrev gjort tårtan och maken och jag tog oss en bit efter middagen och dröm om min förvåning men den var supergod. Inte alls så söt som jag befarade men absolut inget för bantare som jag men å andra sidan har jag åkt 15 km skidor idag så det gjorde inte så mycket.

Mina blommor har också fått ny jord inte en dag för sent, tror inte jag hann med det ifjol. Dessutom är tomatfrön satta om än något för sent, nu är våren verkligen på väg. Om någon vecka så ska jag börja sätta lite blommor så att jag kan fylla växthuset igen.

Var ut med hunden på promenad nu i kväll och det märktes att jag har tränat en del i helgen. Kroppen var inte riktigt lika intresserad av en lång promenad som hunden. I morgon ska jag ha vilodag bara en lugn promenad med hunden blir det nog.

Funderar på att gå till ett medium så jag slipper grubbla så mycket på livet, tro om jag vågar? Har fått telefonnr till några som lär vara erkänt duktiga.....

Min dotter har länge önskat sig en amerikansk choklad tårta, ni vet en sådan där som man ser på film att de går och hämtar i kylskåpet på natten när de är lite ledsen.

Innan hon åkte iväg på tävlingen i helgen så lovade jag henne att det skulle stå en sådan tårta i kylen och vänta på henne när hon kommer hem i natt. 

Det enda som hon själv måste avgöra när hon kommer hem är om det ska bli en tröstartårta eller en firar tårta, det är upp till henne att avgöra efter helgens tävlingar.

Det är den här tårtan jag bakat och jag lovar er choklad krämen är riktigt god och inte minst söt. Misstänker att det inte är något man äter något mycket av oavsett om man ska gå ner i vikt eller inte....tur att det blir ett par mils skidåkning i eftermiddag.

Amerikansk chokladtårta

Botten
0,75dl vatten
3dl mjöl
2dl socker
en skvätt ljus sirap
3 msk kakao
2 tsk bakpulver
3 ägg

Gör 2 stycken bottnar av de här receptet. 
Blanda allt och grädda i en form med ca 24cm i diameter. Grädda i 175grader i 30-35min. Låt kakan svalna och dela den sen i 2 delar.

Fyllning/Frosting
8dl florsocker
400g färskost
0,5 dl kakao
1,5dl jornötssmör

Blanda ihop till en jämn smet och låt stå i kylen en stund. 
Bred sen fyllningen mellan varje tårtlager och täck tårtan med den.

Dekoration
2,5 dl vispad grädde
kakao
resterna från fyllningen
Cashewnötter

blanda det och sprita fint på tårtan! lägg ut cashewnötterna där de passar.

Bild kommer när jag garnerat tårtan.

Har idag varit till homeopaten på återbesök, alltid lika spännande.

Han var bekymrad över att jag inte gått ner så mycket i vikt som han hade tänkt sig men om inget mera hänt till nästa gång så skulle jag få hormoner av honom. Han säger att jag har underproduktion på min sköldkörtel men först måste inflammationen på den ge med sig.

Det som gjorde mig lite bekymrad är att han frågade mig om när jag har mitt första minne från min barndom. Jag fick fundera länge och jag minns inget förrän jag kanske var 7-8 år, något enstaka minns jag nu när jag tänker efter.

Pratade med min man om det här, tänkte att han kanske också inte minns något från sin barndom men han minns massor.

Frågade homeopaten varför han frågade och sa att personer som har de symptom jag har brukar ha svårt att minnas från sin barndom. Han var tyst en stund å sedan sa han att inte förren jag börjat få mina barndomsminnen tillbaka kommer jag bli riktigt frisk....."men du kommer snart börja drömma om din barndom" 

Vet inte hur jag ska tro på det för jag drömmer inga drömmar som jag minns och sedan funderar jag vad som gör att jag inte minns något?

På vägen hem från min svärmor så satt jag och funderade på just detta med att jag inte minns något. Har egentligen inga minnen förrän min bror föddes, minns inte min systers uppväxt men honoms. Så egentligen så finns inte några klara minnen förrän jag är 10 år. Kusligt och framför allt att han kan veta att jag inte minns. Börjar drömma eller minnas då jäklar blir jag mörkrädd!!!

Har precis fått massage av min snälle make, har lite ont i musklerna efter morgonens löptur. Jobbigt men det var värt det att knäcka två mål på en och samma löprunda.

Blir det sol i morgon blir det en tur på myren med skidorna.

Är nyss hemkommen från en trevlig kväll med jobbet, gav upp extremt tidigt men hade varit vaken sedan kl 5 i morse så det fanns inget återvändå.

Jag är så trött, så trött och därför ger jag upp nu.

Har de senaste dagarna fått höra att jag måste träna på att ta mig ur mina konfortzoner.

I kväll när jag var ute och sprang så försökte jag tänka igenom vad det är som hindra mig att göra det. Därför bestämde jag mig direkt att steg ett var att börja direkt med att ta tag i att göra det som är obekvämt. En vanlig kväll i kväll brukar jag nöja mig med att springa 6- 7 km, bekvämt och bra. Kräver ingen större ansträngning från mig men från och med nu så är det minst milen som gäller! 

Jag vet att jag kan saker men vågar inte tro på mig själv, min chef sa till mig igår att ibland måste man låtsas att man kan och sedan förvåna sig själv med att man kunde det. Men hur gör man det?

När jag blev uppsagd från mitt förra jobb fick jag stöd av en fantastisk coach som stärkte mitt självförtroende enormt mycket. Den känslan skulle jag vilja få tillbaka igen för den har försvunnit nu. För det finns inget som kan kicka igång mig som när jag lyckas, det är ett glädjerus....tyvärr händer det för sällan.

Nej nu är det dags att krypa till kojs ska upp tidigt och skjutsa Linda till bussen i morgon. Kl 7.00 åker I 21 IF ner till Sysslebäck för att tävla. 

Skrev nyss ett långt inlägg......det försvann så nu skiter jag i det här.

Kan bara önska er alla en trevlig kväll.

Har idag varit på kundbesök, hoppas, hoppas att det blir något av det i framtiden.

När jag kom hem så var maken och dottern och åkte skidor, jag beslutade mig direkt för att ge mig ut och springa......struntade i att laga middag och gav mig ut istället, vilken mamma och maka jag är   

Det var så härligt att komma ut i ljuset och det gick så lätt(men inte fort) att springa, blev så att jag sprang i 1 timme och 45 minuter. Snart kanske jag kommer upp i kvartsmaran längden, där är jag inte ännu men drömmen lever.

Jag kommer att ha träningsvärk i morgon det känner jag redan men då vet jag att jag har gjort något vettigt med min kropp.

Nu sitter jag i soffan och bara latar mig men det är jag värd....