I morse när jag kom till jobbet så jag till min kollega - passa dej för nu är jag utbildad så kommer jag terra dej med 1000 tals frågor.
Hon svarade - jag tror inte du ska jobba med det här just nu. Jag trodde hon hade en skruv lös, har ju precis börjat jobba med det här.
När jag satt på vårt teammöte så kom två chefer in och sa att de ville prata med mig.
De sa - vi vill att du ska jobba med annat till årsskiftet, din kompetens behövs för att rädda ett team som är underbemannad.

Så då fick min spåtant rätt ännu en gång. För hon har sagt att när jag bytte jobb så skulle jag byta flera gånger efter varandra. - Du kommer nästan känna dej andfådd av alla byten. Jo det kan man lugnt säga, hann vara på andra jobbet i två och en halv vecka och då var jag på utbildning en vecka.

Ska få återgå till arbetsuppgifter som jag är duktig på om jag får säga det själv. Här behöver jag inte känna mig ny, riktigt skönt och det gör mig glad att få det förtroendet av mina chefer.

Som sagt det svänger snabbt ibland....

För några år sedan skulle jag inte sett mig som erfaren Stockholmskännare. Men insåg igår och idag att jag har rätt bra koll och att andra litar på att jag hittar.

För något år sedan hade jag inte gett mig av ut på stan själv men nu känner jag mig trygg.....så länge jag inte måste ut i förorterna då är jag riktigt lost.

Ska snart sova, känner mig både trött och förvirrad efter första kursdagen. Sedan är jag rätt mätt, sushi och godis blev min belöning efter att ha gått ner i hotellets gym. Nu har jag gömt godispåsen för mig själv i resväskan och hoppas att jag inte hittar den på ett par dagar. Hoppas kan man alltid , jag precis som Cindy i Ica reklamen går på Lchf men godis är Okey ibland
dieten ;)

Over and out fr.o.m Stockholm

Ligger på en säng på mitt hotell i Stockholm. Hotelldöden har väl inte hunnit ta tag i mig än men innan fredag så.
Har precis tryckt i mig en kebabrulle, inte det jag brukar göra men latheten grep tag i mig. Stannade utanför hotellet och köpte en och gick raka vägen upp på rummet. Vill inte vara ute i regnet, nä då är det skönare att ligga på sängen och lata mig

På tåget ner hände något märkligt, bredvid mig satt en ung kille. Nästan hela vägen ner satt han och bara en stirrade på tidningen kupé korsord. 30 minuter innan centralen tar han beslutsamt fram en tuschpenna ur sin ryggsäck, sedan börjar han fylla i bokstäver huller om buller i korsordet. Häpen satt jag där och såg honom fylla på med rätt ord utan att ha skrivit ett fullständigt ord en enda gång. Det enda systematiska han gjorde var att han skrev in t.ex alla b först i korsordet sedan valde han en ny bokstav som han fyllde på med.
Misstänker skarpt en bokstavskombination på den grabben.

Söndagar borde vara vilodagar men det är de inte längre för mig. Söndagar innebär att jag har massor som jag måste göra innan jag åker iväg för en ny jobbar vecka.

Nu ska jag inte göra så himla mycket men iaf försöka hinna tvätta lite kläder och diska undan middagen sedan igår. Måste också försöka hinna gå en sväng med min hund. Åker dessutom lite tidigare idag för en lite fröken ska med bussen mot Sveg. 

Det har varit så mysigt att få ha henne hemma och det bästa är att hon kommer hem igen om två veckor, inte många dagar men fre-söndag får jag rå om henne i alla fall för jag har tagit ledigt på fredag.

Nä, nu måste det lassas in lite mera kaffe...

Men då har jag tid eller framför allt intresse av att uppdatera min blogg, jag måste verkligen bli bättre på det men det är så trökigt att sitta och skriva på mobilen och då blir det inte av. Men nu har jag bestämt mig för att ta med datorn och koppla upp mig via mobilen, gäller bara att orka och ha GB kvar på den.

Några kanske till och med tror att jag gått och avlidit med tanke på min tystnad. Men jag lever och frodas...

Hur har jag det då?

Rätt bra faktiskt, jobbigt på ett sätt att bo från min man. Två dagars äktenskapsliv kan man väl inte riktigt kalla för kvalitetsliv. Hinner knappt komma hem förrän det är dags att åka igen men nu är det någon som tycker att vi ska leva så här så då finns det väl någon mening med det också. Någon sa till mig förrut att det bara är de som klarar av vissa saker som utsätts för dem.

Tycker själv att jag har en bra lägenhet, inte supermodern framför allt inte köket för det är ett sånt där med dragluckor men det är bara bra för det skulle bli så trångt annars. Å andra sidan är lägenheten där jag är minst, sover bara där och tittar på tv nån timme. Det är ju inte som när man bor här hemma i huset för här är jag ju ledig på helgerna och i lägenheten är jag nästan aldrig på helgerna. Fast nästa helg ska jag faktiskt vara där, kommer hem från utbildning sent på fredags kvällen och då blir det så få timmar här hemma i huset som dessutom är tomt för att alla är på älgjakten. 

Jag har börjat träna på friskis och svettis, ligger tre minuters promenad väg från mig så det finns inga ursäkter i världen för att inte orka gå dit :)

Det är så himla roligt där, kör två styrkepass, ett styrkegympa och ett spinningpass.....om jag gått ner i vikt? Inte en chans, det som sitter på mig sitter som berg, har nog snarare blivit större på vissa partier men det är muskler ;) 

Skämt å sido, jag har blivit starkare och det är jag glad för. 

Jag mår bra, jag orkar gå och träna så jag är nöjd. Jag har funderat mycket på det här med hälsan på slutet och kommit fram till att jag måste tycka om mig själv för den jag är.  Jag om någon har gjort allt å då menar jag allt som står i min makt för att gå ner i vikt och jag går aldrig ner i vikt.  Det här gör att jag mår sämre än sämst och vad är vitsen då? 

Nu tänker jag fortsätta tänka mig för vad jag äter MEN jag tänker inte lägga mer energi på om jag går ner eller inte. Nu tänker jag träna på friskis och njuta av livet, jag snart 50 år och jag har rätt tycka om mig själv för den jag är och inte jaga den som jag vill se ut som. Lättare sagt än gjort, jag kämpar med mina demoner alla dagar men på något sätt är det lättare än att jaga en dröm vikt.

Det fina med friskis och svettis är att där står vi, supersmala- tjockisar, ung-gammal, otränade-tränade sida vid sida och tränar. Det är inte folk som går dit för att visa upp sina nya fläschiga träningskläder(de kanske finns de också men de märks inte). I måndags på cirkelgym passet vad det med en ung kille, ca 14-15 år för första gången med rätt så mycket övervikt, han körde passet med oss i "myskläder" och såg ut trivas tillsammans med oss. När jag gick hem till mig så kom kille springandes och hoppade in i en bil samtidigt som han glatt sa - det här var det roligaste jag någonsin gjort! 

Jag blev så glad när jag hörde det, träning ska ge livsglädje och min glädje blev ännu större när jag såg att han var tillbaka i torsdags och tränade med oss igen.

På jobbet har jag börjat jobbat med ett annat uppdrag, jobbar kvar 50% i det förra fram till årsskiftet och går en 4 månaders utbildningen på den andra halvan. Jobbigt värre för utbildningen är på heltid men som sagt man får väl inte mer än vad man tål.....

Blev ingen kort uppdatering men nu vet ni att jag lever och vad som upptar mitt liv och tankar. Nu ska jag återgå till att försöka leva livet, träna på min läxa till mig själv att tycka om mig för den jag är.

"Hating yourself - won´t help you lose weigth"

.......... men vilket djävla väder!!!!

Undra vad man ska göra då??

En sak är säker, det blir att elda i vedspisen