Vet inte hur jag ska med ord kunna tacka Lindas sjukgymnast, hon är fantastisk. Hon sms och mailar för att höra hur det går för Linda. I kväll så har hon också sms med mig ang Lindas problem med fötterna och hennes oro över att inte klara av lägret som börjar i morgon. Denna fantastiska människa har nu bett att få Lindas träningsprogram för lägret och sitter och gör ett nytt "personligt" till henne så att hon ska kunna var med på lägret. 

Som sagt jag vet inte hur jag ska någonsin kunna tacka henne, tänk om alla fick den här möjligheten när de behöver sjukvård. Nu har vi en privatsjukgymnast och det kostar men man får vad man betalar för måste jag nog våga mig på att påstå.

Vilket väder det blev i kväll, så underbart att få se solen igen. Jag beslutade mig för att ta ut Manga och rida honom. En tanke som slog mig när jag red var att jag inte var rädd längre, kände mig så trygg med honom. Å vet ni jag kände mig duktig, får man säga så som svensk? Blir så glad när jag sitter på hans rygg och allt fungerar, mest glad blir jag över att han är så lugn och stabil. 

När vi var klar med dressyrpasset så bestämde jag mig för att gå en sväng till skogen med honom, jag behöver verkligen träna på att våga gå utanför padocken och lita på att Manga litar på mig.

Idag var det dags igen för att åka på ögonmottagningen, har haft så himla ont i mina ögon de senaste veckorna. Ringde dit i morse och fick en akuttid, fick träffa en läkare från Norge. Hon skrev ut mera ögondroppar så nu har jag fem sorter att ta dagligen, mina ögon är så torra att jag från och med nu måste öka på antalet ggr/dygn jag ska droppa från fyra till 8-10!! Undra om jag hinner jobba :) Att jag var tvungen att åka till sjukhuset gjorde att jag bara hann vara på jobbet i 3,5 timme innan jag vände om hemåt igen.

Nej nu är det dags att sova så jag önskar er alla en riktigt god natt.