I morgon tror jag att det blir en klassiker till middag, plommonspäckad fläskkarre. Det blir till att åtuppleva barndomen igen för mamma brukar göra detta ibland å det var så gott. Senast hon bjöd på det var i sommras, nu tänker jag testa att göra det själv.

Bjuder på det recept jag tänker testa, hoppas att det blir bra också.

1 kg fläskkarré med ben
1 stor morot
20 g rotselleri
1 gul lök
200 g urkärnade katrinplommon
1 msk smör
3-4 dl vatten
1 timjankvist

salt och malen vitpeppar
1 msk vetemjöl
1 msk smör

Till servering:
potatis och grönsaker
Det behövs också:
stektermometer
bindgarn

Gör så här

1. Sätt ugnen på 175°. Bena ur köttet och hugg benen i bitar. Skala och    grovhacka rotsakerna och löken. Blötlägg katrinplommonen. Gör ett hål på längden mitt i köttet. Fyll hålet med katrinplommon och bind upp köttet tätt med bindgarn. Sätt in en stektermometer mitt i köttet.

2. Lägg kött, ben, lök, rotsaker och smör i en långpanna. Ställ in i ugnen. Låt steken få färg runt om genom att vända den flera gånger. Späd med vatten och bräsera tills stektermometern visar 85°, ca 1 timme. Ta upp köttet och låt det vila.

3. Sila skyn. Krydda med timjan, salt och peppar. Blanda smör och mjöl till en redning. Red såsen genom att klicka i redningen under omrörning till önskad konsistens. Servera köttet i medeltjocka skivor med skyn, säsongens grönsaker och potatis och jag vill då ha äppelmos till också.

Tänk att det är sig likt varje fredag, jag sitter i hörnet på soffan och halvsover. Är så fruktansvärt trött, kanske tröttare än vanligt men det beror väl på att det varit en tuff vecka med många resor.

Nästa vecka har jag bara en resa och den är till Sundsvall så jag bör väl vara lite piggare nästa helg.

Trots att det varit en tuff vecka så har det varit en av de roligaste veckorna på länge sedan jag fick min anställning hos ÅF. Kände mig nästan lite hög när jag åkte hem från mitt kundmöte i eftermiddag, hoppas verkligen att denna veckas slit ger utdelning. 

Lite pirrigt var och är det efter idag, hade en annan ÅFare med mig.....bad honom om feedback innan jag åkte hem.....det kommer du få sa han med ett (hån)leende på läpparna....en annan dag. Hm blev lite orolig ......tänk om jag gjort bort mig fullständigt och han vill ha tid på sig att formulera sig snällt???

I morgon ska jag åka ner till stan och kika på sonen som ska åka en sprinttävling som ledsagare för en synskadad kille. Ett hedersuppdrag tycker jag men tro nu inte att det är ett lätt uppdrag han fått. Det är på blodigt allvar......misstänker att han kommer få jobba på hårt i morgon min son.

Till sist vill jag ge er dessa ord på vägen....... å glöm inte att yla i natt för mångubben är full i natt.