Har idag varit till homeopaten på återbesök, alltid lika spännande.

Han var bekymrad över att jag inte gått ner så mycket i vikt som han hade tänkt sig men om inget mera hänt till nästa gång så skulle jag få hormoner av honom. Han säger att jag har underproduktion på min sköldkörtel men först måste inflammationen på den ge med sig.

Det som gjorde mig lite bekymrad är att han frågade mig om när jag har mitt första minne från min barndom. Jag fick fundera länge och jag minns inget förrän jag kanske var 7-8 år, något enstaka minns jag nu när jag tänker efter.

Pratade med min man om det här, tänkte att han kanske också inte minns något från sin barndom men han minns massor.

Frågade homeopaten varför han frågade och sa att personer som har de symptom jag har brukar ha svårt att minnas från sin barndom. Han var tyst en stund å sedan sa han att inte förren jag börjat få mina barndomsminnen tillbaka kommer jag bli riktigt frisk....."men du kommer snart börja drömma om din barndom" 

Vet inte hur jag ska tro på det för jag drömmer inga drömmar som jag minns och sedan funderar jag vad som gör att jag inte minns något?

På vägen hem från min svärmor så satt jag och funderade på just detta med att jag inte minns något. Har egentligen inga minnen förrän min bror föddes, minns inte min systers uppväxt men honoms. Så egentligen så finns inte några klara minnen förrän jag är 10 år. Kusligt och framför allt att han kan veta att jag inte minns. Börjar drömma eller minnas då jäklar blir jag mörkrädd!!!

Har precis fått massage av min snälle make, har lite ont i musklerna efter morgonens löptur. Jobbigt men det var värt det att knäcka två mål på en och samma löprunda.

Blir det sol i morgon blir det en tur på myren med skidorna.