Har de senaste dagarna fått höra att jag måste träna på att ta mig ur mina konfortzoner.

I kväll när jag var ute och sprang så försökte jag tänka igenom vad det är som hindra mig att göra det. Därför bestämde jag mig direkt att steg ett var att börja direkt med att ta tag i att göra det som är obekvämt. En vanlig kväll i kväll brukar jag nöja mig med att springa 6- 7 km, bekvämt och bra. Kräver ingen större ansträngning från mig men från och med nu så är det minst milen som gäller! 

Jag vet att jag kan saker men vågar inte tro på mig själv, min chef sa till mig igår att ibland måste man låtsas att man kan och sedan förvåna sig själv med att man kunde det. Men hur gör man det?

När jag blev uppsagd från mitt förra jobb fick jag stöd av en fantastisk coach som stärkte mitt självförtroende enormt mycket. Den känslan skulle jag vilja få tillbaka igen för den har försvunnit nu. För det finns inget som kan kicka igång mig som när jag lyckas, det är ett glädjerus....tyvärr händer det för sällan.

Nej nu är det dags att krypa till kojs ska upp tidigt och skjutsa Linda till bussen i morgon. Kl 7.00 åker I 21 IF ner till Sysslebäck för att tävla. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under julledigheten har vi haft så kallt och jag har länge saknat en varm mössa. Tog tag i saken och stickade inte en utan två stycken. Har snöat in på norsk mönster så det blev modellen Valdres. Mössa nummer ett Och så nr 2, tyvärr så har jag a...

made by Storbettan och John blund/tomten önskar er en god jul ...

Det trodde nog inte många, att jag skulle plocka upp bloggen igen . Men det tänker jag göra fast nu kommer den handla mer om min fritidssysselsättning. Garn och stickning, långt inom mig döljer sig en dröm om att få ha en egen lite fritidsgarnbutik...

För ett år sen var jag så sjuk men hur sjuk förstod jag inte då. Nu ett år senare har jag börjat ta tillbaka livet igen. Men det kan jag lova er att den dagen i mars när jag hade en misstänkt infarkt men som tur var inte var det. Den dagen satt ja...

Det senaste halvåret om inte längre än så har jag varit sjukt, sjukt trött. Minnet har stundvis varit helt borta, jag har levt som i en dimma. Tröttheten har inte gått att sova bort, vissa dagar har jag varit så utmattad å trött att jag mått illa.  ...