Ja vad ska man säga, några skulle helt klart säga hunddj*l och jag har inte så många snälla ord att säga om henne heller idag.

Hon är en grythund och det har hon aldrig dementerat och sedan i höstas har hon en förkärlek för att krypa in under hundhuset vid rastgården. Vi bygger igen och hon hittar eller skapar nya vägar in under. Under vintern har det gått bra att ha henne lös och gömma möjligheterna att krypar under med all snö. I helgen byggde vi för alla hål vi hittade men lika f*b var hon under huset på måndagmorgon men kom fram lagom till att vi skulle åka på jobben.

Det är det som är det besvärliga i kråksången att vi vet aldrig när damen behagar komma fram. Hörseln försvinner i samma veva som hon kryper under ibland kommer hon direkt men de flesta gångerna så tar det timmar.

Igår kväll när vi tagit in hästarna så var hon borta igen, men den här gången behagade hon inte att komma fram överhuvud taget. Kl blev 1 och J beslutade sig för att gå ut och försöka få in henne, har rev upp golvet  där ute osv men vi nådde henne inte. Vi vill ju inte att hon ska springa lös ute på natten och kunna komma iväg för tidningsbilen mm. Dessutom är det inte så långt till stora vägen härifrån och för den del vem vill ha en "förvildad" hund? 

Men vid 2.30 gav vi upp med att försöka få fram henne och vi hade också konstaterat att hon inte satt fast för det vara också en oro med tanke på att hon hade halsbandet på sig när hon gick ut.

Vet inte hur många gånger hon varit fram på bron och skällt i natt, när jag öppnat dörren så ser man en "raket" som springer mot hundhuset. Vill inte påstå att jag tänkte några snälla tankar om henne just då och som en vän på facebook sa, tanken att ta fram bössan känns väldigt nära då. Till slut vid 4.30 kom hon in, lyckligt ovetande om att nu är det payback time från oss. 

Nu är det slut på att få springa lös på gården, tyvärr så kommer måste vi från och med nu sätta henne i band när hon är ute. 

Det känner på tålamodet att vara terrierägare och nattsömnen också för den delen :) 

Trots det så har hon en plats i mitt hjärta för emellanåt är hon helt underbar och charmig....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under julledigheten har vi haft så kallt och jag har länge saknat en varm mössa. Tog tag i saken och stickade inte en utan två stycken. Har snöat in på norsk mönster så det blev modellen Valdres. Mössa nummer ett Och så nr 2, tyvärr så har jag a...

made by Storbettan och John blund/tomten önskar er en god jul ...

Det trodde nog inte många, att jag skulle plocka upp bloggen igen . Men det tänker jag göra fast nu kommer den handla mer om min fritidssysselsättning. Garn och stickning, långt inom mig döljer sig en dröm om att få ha en egen lite fritidsgarnbutik...

För ett år sen var jag så sjuk men hur sjuk förstod jag inte då. Nu ett år senare har jag börjat ta tillbaka livet igen. Men det kan jag lova er att den dagen i mars när jag hade en misstänkt infarkt men som tur var inte var det. Den dagen satt ja...

Det senaste halvåret om inte längre än så har jag varit sjukt, sjukt trött. Minnet har stundvis varit helt borta, jag har levt som i en dimma. Tröttheten har inte gått att sova bort, vissa dagar har jag varit så utmattad å trött att jag mått illa.  ...