Direktlänk till inlägg 23 april 2010
Att leva med en tonåring är inte det lättaste det vet alla som prövat.
Ena stunden så charmerande, trevlig och på glatt humör för att sekunden senare explodera..... för i mitt tycke en skitsak. En fd kollega brukar skriva på sin blogg att hennes nyfödde son är lika instabil som aprilvädret....det uttrycket kan lätt implementeras på tonåringen också.
När det är som värst brukar jag tänka att livet är bra uträknat och att det finns en mening med detta.
Vem vill ha en tonåring boendes hemma hos sig hela livet? Detta är ett naturligt sätt för mig att klippa banden med det fantastiska barn jag födde för x antal år sedan.
För det är inte bara tonåringen som ska klippa bandet utan även jag som förälder, jag måste också släppa taget och där är tonårs processen ett kanon verktyg.
Men som tur är så är mina tonåringar rätt harmoniska men efter fyra stycken tonårs processer i huset så är det inte underligt att jag har blivit gråhårig och rätt härdad.
För ett år sen var jag så sjuk men hur sjuk förstod jag inte då. Nu ett år senare har jag börjat ta tillbaka livet igen. Men det kan jag lova er att den dagen i mars när jag hade en misstänkt infarkt men som tur var inte var det. Den dagen satt ja...
Det senaste halvåret om inte längre än så har jag varit sjukt, sjukt trött. Minnet har stundvis varit helt borta, jag har levt som i en dimma. Tröttheten har inte gått att sova bort, vissa dagar har jag varit så utmattad å trött att jag mått illa. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
||||||
5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 |
|||
12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
|||
26 | 27 | 28 |
29 | 30 | |||||
|